det kallas tvivel, det där som stör.

Det kallas tvivel, det där som stör,
det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör.


Onsdag. 3:e augusti 2011. Och vart är man då? Vart har livet tagit en och vad har jag åstadkommit hittills?

Enligt Ratsit föddes jag en torsdag för 8294 dagar sedan. På en helt annan plats, i en helt annan tid, och med ett helt oförutsägbart liv. Taecheon i Sydkorea var platsen och vem visste då vad som skulle hända med den lille pojken på 2800 gram och 48 cm? Ingen tror jag.

8294 dagar senare ligger jag nu i en säng på Rhodos. Det är 310 dagar sedan jag lämnade Sverige för att åka till Gran Canaria och bli guide, fullt inställd på att komma hem några veckor efter för att sedan få en destination. Så blev det inte. Tenerife sex månader och nu har jag varit på Rhodos i 111 dagar. Så mycket som har hänt. Så mycket jag har utvecklats. Så fort tiden har gått.

Trots att tiden gått så fort tror jag aldrig att dagarna har varit så långa tidigare. Det är konstigt.

Ett val måste snart tas till 120%. Att leva det livet jag har eller att packa ihop. Åka hem. Och få en ostadig tillvaro från våren och framåt. För erbjudandet från TCNE kommer. Det är jag säker på. Det är väl 90-10 nu ungefär.

Samtidigt är det så mycket mer som spelar in nu. Det är ett beslut som bara jag kan ta, när jag väljer att åka hem igen. Men när kommer man till den punkten? Inser man det så länge man är inne i den här 'bubblan', eller måste den spricka först?

Frågorna många. Svaren är få. Magkänslan är den som får säga sitt. Men just nu handlar det inte bara om mig och magen. Det handlar om vad hjärtat säger också.

Imorgon går jag tillbaka till arbete igen efter att varit sjuk sedan i lördags. Jag måste tillbaka, workoholic som man är. Blir galen av att bara stirra in i väggarna här hemma, så vi gör ett försök. Kommer nog gå bra!

Nu är det 150 timmar sedan det var jobbig torsdag morgon. Känns som en halv evighet. Halvvägs där snart. Nästa torsdag kommer bli så underbar!

Snälla säg att det finns en minst möjlighet på min önskan till vintern - behöver det tror jag. :)

8294 dagar. Vad har hänt om 8294 dagar till i mitt liv? Vart är jag då? Inte på Rhodos i alla fall.

...och jag är okej, har bara haft tid att tänka när jag varit hemma, ingen fara alls :) Förstår att det låter sjukt negativt. Det är de inte egentligen men det är bara tankarna som flödar lite. Det är bara när man tänker på alla livets val det blir lite så ibland. 

Jag har ett bra liv, mår bra och trivs, annars hade jag inte stannat kvar här nere. Har en fantastisk mor och far, en underbar flickvän, de bästa vännerna hemma och det är väl vad man kan önska sig. Så nej, så negativt är det inte. Jag är en glad skit som vanligt ändå på det stora hela, ibland måste man bara dela med sig lite! :)

Kommentarer
Mamma

Älskade sonen jag blir tårögd när jag läser din text o vet att livet inte alltid är så lätt. KRAM

2011-08-03 » 19:30:21
maria

vet nog hur det är när huvudet vandrar iväg. jag åkte iväg hösten 2008 med tanken att jag skulle vara borta ett halvår. nästan 3 år senare kom jag hem, o dessutom ska jag ju inte ens stanna i sverige.

bara man känner efter vad som är viktigast för en själv så är det bara att hänga på möjligheterna som dyker upp sen. fast det är klart, man kan ju styra det i en viss riktning om man vill ;)



men då ses vi väl i finland i framtiden ;)

stor kram till dig vännen!

2011-08-03 » 23:02:27
URL: http://mariabergstrom.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!